Det var för ungefär  300 000 år sedan som drakarna nästan helt dog ut. Det var långt innan dem mänskliga raserna hade kommit till den andra världen. Endast tre av jättarna finns kvar. Det är dem tre bröderna Asmaji, Sultan och Lindramas. Det är ytterst sällsynt att få någon information från dem tre om vad som hände med drakarna. Det enda dem tre säger är att det var en katastrof av något slag som gjorde alla vuxna jättedrakarna galna och började slåss med alla andra. Endast några få klarade sig undan galenskapen, men dessa dödades alla i striderna. I ett sista desperat försök att rädda några tog dem tre bröderna med sig några av dem små drakarna och flydde norrut från deras normala bon. Troligen var det detta som räddade dem och såg till att dem överlevde. Dock förändrades världen runt omkring dem och dem kände inte igen sig igen när dem lämnade grottan dem gömt sig i. Dem påstår att dem gömde sig i en väldig bergskedja, men att nu endast ett enda av dessa berg står kvar. Det ensamma berget är jättedrakarnas hemvist och har fått namnet Draktand. Berget höjer sig över Gomarskogen i Amdoria strax söder om staden Terabelle. Vid bergets fot på den västra sidan ligger det fördömda templet med trappan ner till Labyrinten.

   Dem tre drakarna är välkända i dem norra rikena, där dem agerar som rådgivare och medlare åt regenterna. Dock är dem mer okända längre söderut, bortsett från i riket Soma vid Dromadaöknen. Det finns rykten om att en fjärde jättedrake existerar, men detta har inte bekräftats ännu från något håll.

   Dem två drakarna Asmaji och Sultan ser nästan likadana ut. Dem båda ser ut som enorma ödlor, där fyra stora, vassa tänder (Sex på Asmaji) sticker ut under läppen på överkäken. Deras öron är små, för att vara på så stora huvuden, och spetsiga. Dem går oftast på alla fyra, men har förmågan att ställa sig upp på bakbenen och promenera, nästan som en människa. På deras ryggar strax bakom frambenen sitter ett par kraftiga, läderartade vingar som gör att dem kan flyga. Frambenen är nästan formade som två kraftiga armar och vardera hand har fem långa vassa klor. Även bakbenens fötter har långa klor, men dessa är inte lika flexibla som händerna som kan röra fingrarna som en människa. Dock kan klorna bak vara användbara när dem skall klättra. Här slutar sedan likheterna mellan dem två.

   Asmaji har rött skinn och röda ögon, medan Sultan har brunt skinn och bruna ögon. Varför dem två bröderna inte har samma färg på ögon och skinn vet ingen och dem har heller ingen förklaring till det. Då jättedrakarna är magi kunniga kan dessa även byta skepnad. I mänskligskepnad är Asmaji en lång man med rött hår som når honom till axlarna och röda ögon. Han använder sig gärna också skepnaden av en stor örn med röda fjädrar. Sultan är även han en lång man som människa. Hans bruna hår når honom till axlarna och med hans bruna ögon kan han enkelt smälta in i nästan vilken folksamling som helst, om det inte vore för att han var så lång. Han använder även skepnaden av en stor tiger.

   Lindramas räknas som tvillingbror till Sultan, då han bara är några få timmar yngre än honom. Dock ser han helt annorlunda ut jämfört med sina två bröder. Då dem andra två ser ut som enorma ödlor, påminner Lindramas mer om en gigantisk orm med fyra ben. Huvudet ser ut som en vargs med långa spetsiga öron. Bakom öronen sitter en tjock gyllene man. Han har gula ögon. Då dem andra två har skin är Lindramas kropp täckt av mjuk gyllengul päls. Till skillnad från sina bröder saknar Lindramas vingar, torts detta kan även han flyga. På grund av sin oerhört långa kropp kan Lindramas inte resa sig upp på bakbenen som sina bröder kan göra. Däremot är alla fyra av hans fötter mycket flexibla och har långa klor, vilket gör att han kan greppa lika bra med klorna fram som med klorna bak. Detta gör honom till en mycket skicklig klättrare på alla sorters ytor. Det är hans avbild som finns på Amdorias baner och på bröstet på alla deras soldater, fast i rött.

   När han tar en mänskligskepnad blir han en lång man med kort blont hår och gyllengula ögon. Han har nästan ständigt ett leende på läpparna och älskar att få berätta historier. Han ses som världens störste historieberättare, då han använder sig av magi för att visa sina sagor för sina lyssnare. Ibland tar han skepnaden som en stor varg med gyllene päls.